Centrum för bastabinne

Ödenäs- hantverksbyn med stjärnglans

Vid Centrum för bastabinne i Ödenäs arbetas det intensivt med att bevara det gamla hantverket bastabinne. Bastabinnet förknippades länge med fattigdom och hantverket väcker än idag starka känslor bland många äldre i bygden.

Djupt in i skogarna utanför Alingsås ligger det lilla samhället Ödenäs. Ödenäs har länge varit känd som skådeplats för den folkkära TV-serien Hem till byn och busslaster av entusiaster har kommit för att titta på de välkända inspelningsplatserna.  Men människor kommer också till Ödenäs av ett annat skäl – att lära sig göra bruksföremål genom det uråldriga hantverket bastabinne.
Sillakassen var en vanlig bastabinneprodukt Sillakassen var en vanlig bastabinneprodukt

Sillakassar

Ödenäs är den enda platsen i Sverige där kunskapen att göra bruksföremål av granbast fortfarande lever kvar. Bastabinnet har rötter ända tillbaka till stenåldern och vanliga bastföremål var bland annat rep, sillakassar (kassar som man fångade sill med), mjärdar och dörrmattor.
Centrum för bastabinne Centrum för bastabinne, Ödenäs

Museum

I januari 2006 öppnade museet Centrum för bastabinne i Ödenäs. Museet har årligen ett tusental besökare och drivs av Ödenäs hembygdsförening. Målet är att bevara bastabinnet till eftervärlden. Två av eldsjälarna bakom museet är Kersti Ingeborn och Ingrid Andreasson.  Kersti berättar om vikten av att bevara det gamla hantverket.
- Bastabinnet har funnits i Ödenäs så länge någon kan minnas och det är viktigt att hålla ett så gammalt hantverk vid liv. Jag tror helt enkelt att det är bra att dagens moderna och stressade människor får syssla med något handfast och konkret som dessutom får ta tid att göra. På köpet får ju människor också lära känna sin historia och förstå samspelet mellan människa och natur, säger Kersti.
Kersti Ingeborn och Ingrid Andreasson är två av eldsjälarna bakom museet. Kersti Ingeborn och Ingrid Andreasson är två av eldsjälarna bakom museet.

Kokkärl av plåt

Gamla foton och vackra bastaföremål täcker museets väggar och vid ena hörnet finns en spis med ett stort kokkärl av plåt. Kokkärlet används för att mjuka upp granens träfibrer och kokningsprocessen visas ibland även inför publik. Ingrid tycker det är mycket roligt att visa upp hela hantverksprocessen för museibesökarna.
- Det gör jag gärna. Det är jätteroligt att visa folk hur hantverket går till i praktiken. Det är ju en viktig del av upplevelsen att få känna på materialet, känna doften av kokande granträ och prova på att binda själv, säger Ingrid.
Vedträn kokas för att fibrerna ska mjukna så att man kan ”dra bast”. Vedträn kokas för att fibrerna ska mjukna så att man kan ”dra bast”.

Utveckla utställningen

Kersti och Ingrid hoppas att kunna utveckla utställningen ännu mer i framtiden.
- Ja, det vore roligt göra utställningen ännu mera levande, kanske genom mer ljud och doftupplevelser. Ett besök hos oss ska verkligen göra intryck och kittla besökarnas alla sinnen.

Fattigdomsbevis

I Ödenäsbygden finns det fortfarande ett 100-tal personer som kan hantverket. Men det är ingen självklarhet att de är stolta över sina kunskaper.
- Nej, det har inte alltid varit så lätt att prata med folk om bastabinne. Det här hantverket räknades länge som ett fattigdomsbevis och många skämdes över att behöva binda sillakassar och dörrmattor som extraknäck. Detta lever fortfarande kvar bland många äldre människor i trakten, säger Kersti.

Kersti tror också att det är bygdens gångna tiders fattigdom och det ödsliga läget som är orsaken till att hantverket kunnat leva kvar i just Ödenäs.
- Visst är det viktiga orsaker. Ödenäs var länge både fattigt och ett väglöst land. Den första allmänna vägen drogs hit ut först i början av 1900-talet. Här fanns heller inga andra arbetstillfällen att få. Torpen var alldeles för små för att en familj skulle klara försörjningen. Många var helt enkelt tvungna att binda sillakassar och dörrmattor som extrainkomst för att hålla svälten borta.  Detta tillsammans har gjort att hantverket kunnat leva vidare ostört från generation till generation, säger Kersti.

Fisklådor av trä tar över

Bastabinnets viktigaste marknad var länge fiskeindustrin i Bohuslän. Stora mängder sillakassar exporterades till Bohusläns fiskelägen fram till 1920-talet då istället fisklådor av trä tog över marknaden. Därefter blev det allt svårare att sälja produkterna. Hantverket var dock levande i bygden ända in på 1950-talet.

Centrum för bastabinne anordnar kurser i bastabinne och arrangerar föreläsningskvällar för allmänheten. Museet har öppet varje lördag från april till september från klockan 10-15. Annan tid efter överenskommelse. 
Telefon 0322-53371

Läs mer om Centrum för bastabinne på museets hemsida.

Text: Nicklas Malmsjö, Innovatum Science Center
Foto: Malin Blomqvist, Innovatum Science Center

 

uiqt|wBvqksti{5uitu{rwHqvvw%vi|}u5{mG{}jrmk|E pq{,97muiqt,97pi{,97xi{{ml,97iv,97]vzmoq{|mzml,97%vmz{qwv,97wn,97MuiqtMvkwlmz,97j%y,97Umzqlq}uuiqt|wBuitqv5jtwuy}q{|Hqvvw%vi|}u5{mG{}jrmk|E pq{,97muiqt,97pi{,97xi{{ml,97iv,97]vzmoq{|mzml,97%vmz{qwv,97wn,97MuiqtMvkwlmz,97j%y,97Umzqlq}u